.

När man är ledig vill man jobba, när
man är sjuk vill man göra saker, när
du gjort massa vill du chilla och när du jobbar vill du vara ledig. Jag brukar vara rätt bra på att se på situationer från andra vinklar och perspektiv, känns att nej nu är det för mycket negativitet och istället börja dra i de positiva trådarna. Men! Ibland pallar man ju faktiskt inte. Har ju varit sjuk ett bra tag och aldrig riktigt återhämtat mig, så börjar man jobba intensivt på det. Tidiga mornar, knappt nån mat, stressig miljö och kaos i huvudet. Min kropp a-v-s-k-y-r mig den här veckan. Mina ben pallar knappt hålla mig uppe, rösten skär sig, huvudet är inte med i matchen och jag har blödigt näsblod halva dagen vilket aldrig brukar hända. Men vad gör man? Jag kan inte vara hemma för evigt och det enda jag kan göra är att se till att få vila när jag är ledig. Just idag tillåter jag mig att vara lite nere, man kan inte alltid försöka förneka ens känslor men man ska heller inte begrava sig i dem.
Jag mår så dåligt och jag hade längtat så mycket till den här dagen då alla tog studenten ! Hela dagen har jag haft blandade känslor, först lycka när jag tänker på studentens alla underbara stunder och sen en klump i halsen när
jag inser att jag inte kan vara med och fira alla. Just nu lever jag på känslan av att min ekonomi mer eller mindre är räddad tack vare skatteåterbäringen, haha. My point, jag förstår inte varför
Man inte får vara ledsen eller vara trött ibland. Det är ju lika normalt som att känna glädje och kärlek, man är väl ändå bara människa ?