Dagens tidsfördriv/rädsla att bli lämnad ensam?
Jag funderar en hel del på vad kärlek betyder för folk nu för tiden. Överallt så både ser man och hör man människor vars nuvarande kärlek endast ses som ett tidsfördriv. Nu pratar jag kärlek mellan två personer, som i och för sig kan definieras på en hel del olika sätt, men om man försöker se den i den enklaste form för en stund då.
Majoriteten söker inte längre den där enda personen som får dig att chippa efter luft, som får ditt hjärta att slå en hel del extra slag eller som helt enkelt bara får dig att känna dig bra mycket mer tillfreds med livet än annars.
Majoriteten söker inte längre den där enda personen som får dig att chippa efter luft, som får ditt hjärta att slå en hel del extra slag eller som helt enkelt bara får dig att känna dig bra mycket mer tillfreds med livet än annars.
Nu nöjer man sig med den första bästa som visar lite intresse, bara för att man har behovet av närheten. Jag säger inte att det är fel, utan bara att det är intressant hur olika åsikter och tankar man kan ha kring saker och ting.
Det finns en anledning att jag inte har pojkvän. Hade jag gjort som många nu för tiden så hade jag ständigt haft ett förhållande ,för det finns ju alltid någon där ute som skulle nöja sig med mig. Saken är ju bara den att jag råkar vara en av dem som helt enkelt aldrig skulle kunna förmå mig att få en annan person att tro att jag är kär, när jag inte är det. Sen kan det ju vara ömsesidigt såklart, men som sagt nu definierar vi kärlek i den absolut enklaste form.
Jag tänker bara.. tänk om du går miste om din riktiga dröm tjej/kille medans du fördriver tid och onödig energi på den du egentligen inte vill ha?
Kommentarer
Trackback
