Nobody said it was easy but no one never told me it would be this hard
Jag vet inte ens om jag själv ska ta mina texter seriöst längre. Det är mina tankar som på något manipulerande sätt dras till tangentbordet som förövrigt inte alls vill det mina fingrar strävar efter. eller kanske det jag strävar efter? För mig finns inte längre något rätt eller fel, bra eller dåligt. Min känslor och tankar rubbas ständigt och när jag ena stunden står för något kommer fienden, andra hjärnhalvan och sabbar allt. Jag som trodde på de nyss?
Att försöka förstå sig själv är ju fan lika absurt som att i stundens hetta föröka vrida på verkligenheten mest uppenbara intriger utan att förvänta sig ett gensvar.
Och nej, jag förstår lika lite som du vad jag skriver.
Ska vi gå över till skolan? Man kan inte kalla mig skoltrött. jag är inte skoltrött, jag är trött på livet. och jag vet, imorgon kommer jag komma och säga raka motsatsen, men just nu i det här rummet, i den här stunden och i just den här sinnesstämningen så gillar jag fan inte livet. Varför gå till ett hus fullt med andra jämnåriga som varje sekund går och blir dömda av några äldre människor, just för att de är meningen att dom ska vara bättre och mer överlägsna. Som om vi inte blir tillräckligt dömda utan den här byggnaden. Som om vi inte redan har i princip ett helt jävla liv fullt med krav att försöka leva upp till?
Och ja, som sagt så vet ja att gräver man djupare i det här ämnet så finns de anledningar och argument till motsatsen. men för tillfället kastar jag all den skiten i tunnan..
Någon som vill prata om julen? Jag ser ingenting bra i julen längre, förutom en sak, att få ge bort presenter och se andra bli glada. det är faktiskt det enda. och för att inte låta som året wannabe-emo så vill jag bara tillägga att det egentligen inte finns nån anledningen för mig att inte tycka om det här, Det är bara alla fejk förväntningar som har gjort en helvändning i min hjärna och jag mår illa av julmusik. När jag ser saker och ting så här så har jag helt enkelt bara bestämt mig för att inte bry mig ett skit om hur det är meningen att det ska vara......jag bryr mig faktiskt inte.
....och helt random vill jag bara säga att ni inte bör vara med Jennifer Asp om ni vill bara diskreta. Inte med mig heller för den delen..... I tisdags blev vi påkomna med att tjuvkolla på en killes data i datasalen,att vi sen helt chockade slängde oss ner bakom våra skärmar i två feta asgarv när han upptäckte att vi stirrade gjorde ju inte saken lättare..
Borde jag kanske nämna att de nästan bara va vi i datasalen? Det var inte alls uppenbart att de va vi som blivit påkomna?